
Gränspendling och nordiskt samarbete
Gränspendling – livsnerven i nordisk integration och nordiskt samarbete
Till Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki,
Nordiska arbets- och samarbetsministrar,
för kännedom Nordiska ministerrådets Gränshinderråd samt Nordiska rådets Gränshindergrupp
Gränspendling - Livsnerven i nordisk integration och nordiskt samarbete 4 maj 2021
Covid-19 pandemin har skapat flera utmaningar som vi i NFS anser måste lösas skyndsamt av de nordiska regeringarna och myndigheterna. Det handlar bland annat om:
• Frågan om ekonomisk ersättning till gränspendlare som saknar inkomst
• Skattemässiga och socialförsäkringsmässiga konsekvenser för gränspendlare
• En långsiktig strategi för att komma starkare ut ur krisen som en mer integrerad nordisk region
En del arbetstagare som jobbar i gränsregioner har ställts inför stora utmaningar för att hantera effekterna av pandemin. En förutsättning, och avgörande i den nordiska arbetsmarknadsmodellen, är att arbetstagarna kan känna trygghet i sin anställning. Det är en grundläggande fråga i hela Norden.
Allt detta har utmanats i och med pandemin och behovet av åtgärder och restriktioner för att begränsa smittan. Det är givetvis avgörande att stoppa smittspridningen. De nordiska länderna har däremot valt olika strategier för att hantera den kris vi befinner oss i. Detta skapar utmaningar för de nordiska välfärdssamhällena och de många tusen som gränspendlar mellan arbete och hem.
De nordiska statministrarna har kommit överens om att Norden ska bli världens mest integrerade region fram till 2030. Det är en vision vi i NFS står bakom. Genom ett nära nordiskt samarbete skapar vi mer integrerade nordiska länder. Arbetslivet och en gemensam nordisk arbetsmarknad spelar en nyckelroll i att uppfylla denna vision, med utvecklat och väl fungerande samarbete.
Covid-19 pandemin har påverkat och förändrat förutsättningarna för nordiskt samarbete och integration på många områden. Tusentals människor med jobb, familjer eller studier i grannländerna har blivit extra hårt drabbade, såväl som företag och verksamhet i gränsregionerna. Krisen har tydligt visat hur beroende de nordiska länderna är av varandra. Att korsa gränsen till grannlandet är inte längre en självklarhet. Samtidigt är mobiliteten på den nordiska arbetsmarknaden, framför allt i gränsregionerna, en avgörande förutsättning för både ekonomisk utveckling och nordisk integration.

Vi är medvetna om att situationen är komplicerad. NFS värderar primärt inte de olika ländernas strategier för att minimera smitta, men anser det vara oacceptabelt att åtgärderna påverkar individer på ett ekonomiskt ohanterbart sätt. Det är viktigt att de nordiska myndigheterna i samverkan och utan ytterligare tidsspillan inför ett ekonomiskt ersättningsystem för alla gränspendlare i de nordiska länderna som drabbats av krisen. Även olösta frågor kring beskattning och socialförsäkringsregleringar måste lösas skyndsamt. Allt annat är oacceptabelt i den uppkomna situationen.
Vi uppmanar även samtliga arbets- och samarbetsministrar i Norden här och nu att skapa en övergripande strategi för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden i kölvattnet av covid-19-pandemin, där mobilitet och ekonomisk trygghet garanteras även i tider av kris, pandemier och ökad gränskontroll. Det är innovativa och kreativa lösningar som behövs på utmanade problem. Med utgångspunkt i den nordiska arbetsmarknadsmodellen där de sociala parterna också involveras finns förutsättningarna att finna dessa nya hållbara och fungerande lösningar. Detta är ytterst en fråga om våra medborgares tilltro till nordiskt samarbete och den helt avgörande förutsättningen för ökad integration och hållbar samhällsutveckling i de nordiska länderna. Gränsregionerna i Norden är motor och drivkraft i den gemensamma utvecklingen.
För NFS styrelse:
Antti Palola, ordförande NFS och STTK Finland
Peggy Hessen Følsvik, vice ordförande NFS och ordförande LO Norge
Lizette Risgaard, ordförande FH Danmark
Lars Qvistgaard, ordförande Akademikerne Danmark
Jarkko Eloranta, ordförande SAK Finland
Jan Højgaard, ordförande SAMTAK Färöarna
Jess G. Berthelsen, ordförande SIK Grönland
Drífa Snædal, ordförande ASÍ Island
Sonja Ýr Þorbergsdóttir, ordförande BSRB Island
Þórunn Sveinbjarnardóttir, ordförande BHM Island
Ragnhild Lied, ordförande Unio Norge
Erik Kollerud, ordförande YS Norge
Susanna Gideonsson, ordförande LO Sverige
Therese Svanström, ordförande TCO Sverige
Göran Arrius, ordförande Saco Sverige
Magnus Gissler, NFS generalsekreterare