
Hälsa och säkerhet – en topprioritet!
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är en grundläggande rättighet!
Idag den 28 april är det International Workers’ Memorial Day, dagen då den europeiska och globala fackföreningsrörelsen hedrar arbetstagare som gått bort under året på grund av sitt arbete. Årets dag är synnerligen dyster.

Bland de 530 000 döda i Europeiska unionen på grund av Covid-19 återfinns tusentals arbetstagare som smittades av viruset på jobbet. Vi sörjer deras bortgång och våra tankar går till deras familjer. Vi minns även de över 100 000 europeiska arbetstagare som gick bort på grund av arbetsrelaterad cancer, olyckor med dödlig utgång (cirka 3300 personer) och andra arbetssjukdomar och orsaker.
Den storskaliga vaccineringen som nu genomförs mot Covidviruset inger hopp. Men hälsa och säkerhet på arbetsplatsen måste bli en topprioritering. En god arbetsmiljö är inte en present från myndigheter eller givmilda arbetsgivare. En god arbetsmiljö är en rättighet. En rättighet som facken kämpar för, varje dag.
I EU har alla arbetstagare ”rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden” (EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 31). Enligt EU-lagstiftningen (rådets direktiv 89/391) är arbetsgivaren ”skyldig att svara för att arbetstagarens säkerhet och hälsa tryggas i alla avseenden som är förbundna med arbetet”, och ger de anställda rätt till information och samråd om arbetsmiljön och till att utse skyddsombud.
EU-rätten innebär att arbetsgivare är skyldiga att vidta förebyggande åtgärder mot fysiska risker på arbetsplatsen, till exempel vad gäller exponering för farliga ämnen, tunga lyft eller repetitiva rörelser, men även mot psykosociala hälsorisker såsom stress, trakasserier och mobbing.
Trots tydliga rättigheter är hälsa och säkerhet inte en verklighet för alla arbetstagare. Det har inte minst pandemin visat. En tredjedel av arbetarna i Bulgarien, Slovakien och Spanien, och nästan hälften i Grekland och Tjeckien, som måste bära skyddsutrustning på arbetsplatsen får endast utrustningen sporadiskt eller inte alls. Och den sociala distanseringen är i många fall otillräcklig. Arbetsmiljön är särskilt undermålig för människor med atypiska anställningar, för gränsöverskridande arbetstagare och anställda inom plattformsekonomin. Endast 35 % inom den sistnämnda kategorin uppger att deras plattform har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder mot virusspridningen.
En av tre arbetstagare i EU har jobbat hemifrån under pandemin. Det har varit nödvändigt för att rädda jobb, hälsa och liv. Det är även en möjlighet som många arbetstagare vill bevara efter pandemin. Men hemarbete för med sig sina egna risker – såsom ökad arbetsbörda, stress, belastningsskador och våld i hemmet – som måste tas i beaktande i arbetsmiljöarbetet.
Fackliga organisationer och skyddsombud spelar en avgörande roll i att tillförsäkra hälsa och säkerhet. Vi kämpar för bättre arbetsmiljöregler, att regler och föreskrifter tillämpas på rätt sätt och att de anställda involveras. Under mandatperioden har vi varit framgångsrika i påverkansarbetet på EU-nivå, bland annat i arbetet med att sätta bindande gränsvärden för cancerframkallande ämnen och att förnya EU:s arbetsmiljöstrategi. Vi fortsätter att kräva ny EU-lagstiftning vad gäller psykosociala hälsorisker och belastningsskador.
Vi kräver även att Internationella arbetsorganisationen (ILO) genomför sitt beslut från 2019 att inkludera arbetsmiljöfrågorna i det globala ramverket för grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Utan säkra och hälsosamma arbetsplatser kommer återhämtningen från pandemin ta längre tid, med stora ekonomiska kostnader till följd. Men det är givetvis inte bara en ekonomisk fråga. Arbetsmiljö är en fråga om liv eller död. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är en grundläggande rättighet!
Per Hilmersson
Vice generalsekreterare
Europeiska Fackliga Samorganisationen, EFS