Den nordiska modellen är och har varit vårt unika sätt att organisera våra samhällen i Norden. Den bygger på en kombination av ansvarsfull ekonomisk politik, välfärd och starka parter på arbetsmarknaden. Dessa tre pelare samspelar och stödjer varandra i en form av ömsesidigt beroende. Det gör att modellen på många sätt skiljer sig från andra modeller i Europa och världen.
I synnerhet är modellen med en hög organisationsgrad och omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal särskilt unik. Modellen har framgångsrikt skapat tillväxt och arbete i Norden. Tillsammans med den ekonomiska politiken och välfärden har modellen bidragit till att öka såväl jämlikheten som jämställdheten i Norden. Till ett fullt jämlikt och jämställt samhälle är vägen emellertid fortfarande lång, och på sina håll har utvecklingen tyvärr tagit en motsatt riktning.
En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga parter på arbetsmarknaden, hög grad av tillit, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Detta har inneburit att de nordiska arbetsmarknaderna i ett internationellt perspektiv kännetecknas av få konflikter. Det bidrar i sin tur i förlängningen till långsiktighet och investeringsvilja.
En grundläggande förutsättning för den nordiska modellens utveckling, konkurrenskraft och funktionssätt är att fackliga och demokratiska fri- och rättigheter respekteras, utvecklas och förstärks. Dessa är principer som genomsyrar vårt arbete för att utveckla och förstärka den nordiska avtalsmodellen.
Modellen ger möjlighet att hantera strukturomvandling och omställning på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Den har visat att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärdsstat och hög ekonomisk jämlikhet. Därtill har den också visat att detta är möjligt även för små och öppna ekonomier som de nordiska, där utrikeshandeln har stor betydelse.
Den nordiska modellen har varit och är en förutsättning för att bygga starka och väl fungerande välfärdssamhällen. Välfärden i Norden vilar på universella principer som ska innebära lika möjligheter för alla, såsom social och hållbar utveckling, solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och ekonomisk trygghet. Dessa är kärnvärden som har hög legitimitet och ett starkt folkligt stöd. Det offentliga välfärdsutbudet med universell utbildning, med en hög och god utbildningsnivå, är centralt för sysselsättning och produktion och för att främja samhällsinvesteringar. Goda välfärdsordningar har bland annat bidragit till en ökad jämställdhet och därmed en hög sysselsättningsgrad.
Således har den nordiska modellen flera beröringspunkter med FN:s agenda för hållbar utveckling. I synnerhet är mål åtta ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” intimt förknippad med den nordiska modellen genom dess starka fokus på partssamverkan. Men även flera andra av agendans mål, såsom utbildning åt alla, jämställdhet, minskad ojämlikhet och att bekämpa klimatförändringarna kan åstadkommas genom den nordiska modellens helhetsfokus på samhället. Den nordiska modellen är också en förutsättning för att uppnå de nordiska statsministrarnas vision om att ”Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region”.
Den nordiska modellen och framtidens arbetsliv
Framtidens arbetsliv täcker fler olika aspekter av den förändrande världen och dess effekter på arbetslivet. Nordiska ministerrådets forskningsprojektet Future of Work granskade under åren 2019–2020 vilka megatrender som påverkar framtidens arbetsliv och vilka dess effekter kunde vara.
Projektet Future of Work är värdefullt för vårt arbete genom att komma med relevanta forskningsresultat om hur arbetslivet kommer att förändras och vilka globala megatrender som påverkar dessa förändringar. Forskarna i projektet har identifierat fyra megatrender:
- Demografisk förändring som genom åldrande befolkningar, ändrande migrationsmönster och förändrande arbetsmarknader påverkar tillgången på arbetskraft och dess sammansättning inom Europa och i förhållande till arbetskraften i andra delar av världen.
- Globalisering av produktion, varor och kapital har varit fördelaktigt för de nordiska länderna. Samtidigt har den ökade globaliseringen, inte minst genom teknologisk utveckling, skapat motkrafter. Därmed är gemensamma regler och multilateralt samarbete centralt för de nordiska ekonomierna.
- Klimatförändringar har en mycket stor global effekt på industri, handel och samhällen, både som ett resultat av direkta miljökonsekvenser såväl som indirekt genom den politik som syftar åt att begränsa dessa konsekvenser. Förändringarna kommer att påverka företag, arbetsplatser samt demografin runt hela världen och kräver åtgärder för en omställning som är rättvis och hållbar.
- Den fjärde industriella revolutionensamlar den teknologiska utvecklingen inom olika områden som AI, bioteknologi, IT och robotik. Även om Norden ligger i framkanten av denna förändring utmanar förändringen också grundstenarna i den nordiska modellen genom nya former av arbete, arbetsförhållanden och maktförhållanden på arbetsmarknaden.
Dessa megatrender medför omfattande konsekvenser för våra arbetsmarknader och samhällen, nationellt, nordiskt, europeiskt och globalt. För oss och våra medlemsorganisationer är det viktigt att de politiska besluten på dessa arenor driver en omställning som är hållbar och rättvis, som tar hänsyn till arbetstagare i alla samhällsskikten och upprätthåller välfärdssamhället. Vår utgångspunkt är att dessa megatrender förvisso utmanar den nordiska modellen, men att den nordiska modellen på samma gång är det verktyg som hjälper våra samhällen att hantera de konsekvenser megatrenderna medför.
Nordiska ministerrådets projekt Future of Work består av sju pelare inom vilka man granskar dessa megatrender ur olika perspektiv.
- Pelare Iär en översikt över de faktorer som påverkar den nordiska arbetsmarknaden och vilka utmaningar och möjligheter som går att identifiera.
- Pelare II granskar digitaliseringen av traditionella yrken
- Pelare III behandlar egenföretagare, självständiga och atypiska arbetsförhållanden
- Pelare IV granskar nya aktörer och deras effekter på arbetsmarknaden, speciellt plattformsarbete
- Pelare V behandlar arbetsmiljö och välbefinnandet på arbetet på en föränderlig arbetsmarknad
- Pelare VI ser på lagstiftning och reglering på arbetsmarknaden
Pelare VII är en syntes som samlar projektets insikter om den nordiska modellen och styrning av arbetsmarknaden i framtidens arbetsliv