Den nordiska modellen ser vi som en central och nödvändig utgångspunkt för tillväxt och konkurrenskraft i Norden. Vår åsikt är att modellen är en förutsättning för att bygga starka och väl fungerande välfärdsstater. Den nordiska modellen har visat att det är möjligt att framgångsrikt kombinera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft med en omfattande välfärdsstat och hög ekonomisk jämlikhet – även i små och öppna ekonomier där utrikeshandeln har stor betydelse. Några av de avgörande komponenterna för detta är samordnade lönebildningsmodeller, socialförsäkringar, aktiv arbetsmarknadspolitik och offentligt finansierad utbildning.
Den nordiska modellen med en omfattande grad av arbetsmarknadsreglering genom kollektivavtal är unik, i ett europeiskt såväl som ett globalt perspektiv. Den har framgångsrikt skapat tillväxt och arbete i Norden samt jämnat ut inkomstskillnader och främjat jämställdhet i ett historiskt perspektiv. En central del för modellen och dess funktion är partssamverkan och social dialog. En hög facklig organisationsgrad, starka självständiga arbetsmarknadsparter, bred avtalstäckning och konstruktiv samverkan och tillit mellan parterna i arbetslivet är nödvändiga förutsättningar för stabilitet, förutsägbarhet och arbetsfred. Modellen, som ger möjligheter att hantera strukturomvandling och omställning, har också ett gott internationellt rykte.
För att Norden ska upprätthålla en hög konkurrenskraft globalt krävs en aktiv näringslivspolitik som främjar ekonomisk tillväxt och skapar jobb. Det förutsätter en aktiv politik som stöder industri, företagande och lockar investeringar. På så sätt skapas ekonomiska förutsättningarna för tillväxt som i sin tur skapar jobb. Förutsättningarna för näringslivet förändras i och med globalisering, värdekedjor som byter form och produktion som flyttar. Samtidigt som konkurrensen ökar på den internationella marknaden pågår en ständig strukturförändring där konsumtion och mervärde i allt högre grad skapas av tjänster och immateriella produkter vid sidan av den traditionella produktionen. Därför behövs kontinuerliga satsningar på utbildning, kompetensutveckling och innovation.
Strukturomvandling, omställning och kompetensutveckling i yrkeslivet har alltid varit centrala delar i den nordiska modellens förändrings- och utvecklingsförmåga. Vi anser att denna förmåga till förändring och omställning kommer att vara än mer väsentlig i framtiden. Runt hörnet finns Artificiell intelligens, internetplattformar, avancerade robotar och Big Data. Ny teknologi, digitalisering, automatisering och robotisering kommer att påverka offentlig såväl som privat sektor, inom service såväl som inom handel och industri, oavsett kompetens och utbildningsnivå. För att detta ska fungera och bli verklighet i Norden kräver vi ett tydligt och medvetet fokus på anständigt arbete och välfärd, regleringar och investeringar.
Vi har identifierat följande åtta områden som centrala utgångspunkter för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Norden:
- Kompetensutveckling
- Ekonomisk jämlikhet
- Jämställdhet
- Välfärdssystemens funktion och betydelse
- Governance – vem styr utvecklingen
- Produktivitetsutveckling – arbetets organisering
- Näringspolitiskt perspektiv, vad skapar jobb och driver företag att anställa
- Investeringar